En dödsboanmälan är ett enklare alternativ till bouppteckning när pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen. Många känner inte till att möjligheten finns, och oroar sig i onödan över kostnader som dödsboet inte kan bära. Här går vi igenom vad en dödsboanmälan är, när den kan användas och exakt vart du vänder dig.

Först de två orden i centrum. Dödsboet är allt det som den som gått bort ägde och var skyldig – juridiskt lever det vidare som en egen enhet tills allt är avslutat. Bouppteckningen är den förteckning över boets tillgångar och skulder som normalt ska lämnas till Skatteverket efter ett dödsfall.

Vad är en dödsboanmälan?

När tillgångarna i boet är mycket små säger lagen att den vanliga bouppteckningen kan ersättas av en enklare handling: en dödsboanmälan. Det är kommunens socialnämnd som gör den. Socialnämnden är den del av kommunen som ansvarar för socialtjänsten – i vardagen möter du den via socialkontoret, ibland kallat socialförvaltningen.

Skillnaden i praktiken är stor. En bouppteckning ordnar dödsboet självt, med möte, förrättningsmän och blanketter. En dödsboanmälan utreds och skrivs av kommunen, som också lämnar in den till Skatteverket. Din uppgift är att ta kontakt och lämna underlag – resten sköter socialnämnden.

När kan dödsboanmälan användas?

Två saker avgör:

  • Tillgångarna räcker inte till begravningen. Pengarna och värdesakerna i boet täcker inte begravningskostnaden, eller täcker den precis och lämnar inget mer av värde efter sig.
  • Ingen fastighet eller tomträtt i boet. Ägde den som gått bort en fastighet, till exempel ett hus eller en sommarstuga, går det inte att göra dödsboanmälan – då krävs en vanlig bouppteckning. Detsamma gäller tomträtt, som är en rätt att använda mark som ofta kommunen äger.

Är du osäker på om ert bo uppfyller villkoren behöver du inte avgöra det själv. Det är just det socialnämndens utredning är till för. Ring socialkontoret och beskriv läget, så säger de om en dödsboanmälan kan vara aktuell.

Vart vänder du dig?

Till socialkontoret i den kommun där den som gått bort var folkbokförd, alltså registrerad som boende hos Skatteverket. Ring kommunens växel och be att få prata med den som handlägger dödsboanmälningar, så hamnar du rätt.

Det är klokt att höra av sig tidigt. Skatteverkets vägledning pekar på ungefär två månader från dödsfallet som en rimlig ram för att påbörja prövningen. Det är ingen skarp gräns att oroa sig över – men ju tidigare kommunen kopplas in, desto smidigare blir det, bland annat för att utredningen vill se boets ekonomi som den såg ut vid dödsfallet.

Innan du ringer – bra att ha framme

Du behöver inte ha allt klart för att ta första kontakten, men samtalet blir enklare om du har en ungefärlig bild av boets ekonomi. Ha gärna det här till hands:

  • kontobesked eller senaste kontoutdrag för den som gått bort
  • offert eller faktura från begravningsbyrån, om en sådan finns
  • de räkningar som kommit sedan dödsfallet
  • en ungefärlig bild av vad som finns i bostaden av värde
  • dödsfallsintyget med släktutredning, om du hunnit beställa det.

Saknas något av detta är det inget hinder – socialkontoret berättar vad de behöver och i vilken ordning.

Så går utredningen till

Socialnämnden går igenom boets ekonomi: vilka pengar som finns på konton, vilka värdesaker som finns i hemmet och vad begravningen kostar. Du hjälper till med underlaget – kontobesked, räkningar och uppgifter om vad som finns i bostaden. Ett dödsfallsintyg med släktutredning behövs ofta i kontakterna kring dödsboet. Det är ett gratis dokument från Skatteverket som visar när personen gick bort och vilka efterlevande som finns, och du beställer det via Skatteverkets webbformulär, på telefon 0771-567 567 eller genom begravningsbyrån.

Kommer utredningen fram till att villkoren är uppfyllda skriver socialnämnden dödsboanmälan och lämnar in den till Skatteverket. Då behöver dödsboet inte göra någon bouppteckning, och ni slipper både förrättningsmötet och blanketterna.

Skulle utredningen i stället visa att tillgångarna räcker, eller att det finns en fastighet i boet, gäller den vanliga vägen: en bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in senast en månad därefter. Även där finns hjälp att få, och går tiden inte ihop kan Skatteverket ge anstånd, alltså mer tid. Vår guide om bouppteckningen går igenom stegen i lugn ordning.

Tre lugnande råd under tiden

  • Betala inte dödsboets räkningar från egen ficka. Det gäller alltid, och särskilt när pengarna i boet är knappa. Din ekonomi och boets ska hållas isär, och bankerna kan betala boets räkningar från boets konto via sin dödsboservice.
  • Vänta med att tömma bostaden. Utredningen vill se boets tillgångar som de var vid dödsfallet, så låt saker stå kvar tills du pratat med socialkontoret.
  • Du står inte ensam med begravningen. Prata öppet med begravningsbyrån om att boets pengar är små, och fråga socialkontoret vad som gäller i er kommun. En samlad översikt över stöd för efterlevande finns hos Efterlevandeguiden, myndigheternas gemensamma webbplats, och information om ekonomiskt stöd som efterlevandepension finns hos Pensionsmyndigheten.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan dödsboanmälan och bouppteckning?

Bouppteckningen är den fullständiga förteckningen över tillgångar och skulder som dödsboet självt ordnar och lämnar till Skatteverket. Dödsboanmälan är en enklare handling som kommunens socialnämnd utreder, skriver och lämnar in när tillgångarna inte räcker till begravningen.

Vem gör dödsboanmälan?

Socialnämnden i den kommun där den som gått bort bodde. Du som anhörig tar den första kontakten och hjälper till med underlag, men själva anmälan är kommunens ansvar.

Kostar det något?

Att vända sig till socialkontoret för prövning av dödsboanmälan kostar inget. Jämfört med en bouppteckning slipper dödsboet dessutom kostnader för juridisk hjälp med förrättningen.

Kan dödsboanmälan göras om det finns ett hus i dödsboet?

Nej. Finns det en fastighet eller tomträtt i boet krävs en vanlig bouppteckning, oavsett hur boets ekonomi ser ut i övrigt.

Hur snabbt måste jag kontakta kommunen?

Hör av dig så snart du kan – Skatteverkets vägledning pekar på ungefär två månader från dödsfallet som en rimlig ram. Det är en vägledning, inte en skarp gräns, och socialkontoret hjälper dig vidare även om det gått en tid.

Vad händer om utredningen visar att pengarna ändå räcker?

Då görs en vanlig bouppteckning i stället. Förrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet, och behövs mer tid går det att ansöka om anstånd hos Skatteverket.

Måste jag själv avgöra om villkoren är uppfyllda?

Nej. Det räcker att du kontaktar socialkontoret och beskriver läget. Att utreda om tillgångarna räcker och om villkoren är uppfyllda är socialnämndens uppgift, inte din.

Ska jag betala begravningen ur egen ficka om boets pengar inte räcker?

Nej. Håll din ekonomi och dödsboets isär, och prata med begravningsbyrån och socialkontoret om läget innan några räkningar betalas. De är vana vid situationen och hjälper dig att hitta rätt väg.

Källor

Oro för pengar ska inte behöva läggas ovanpå sorgen. På startsidan finns vår kostnadsfria checklista som visar stegen ett i taget – även för det här – så att du ser vad som är gjort och vad som kan vänta.

Det här är praktisk guidning, inte juridisk rådgivning. När något kräver en jurist säger vi det – och pekar dig rätt.

Fler guider

Tillbaka till checklistan