Vad kostar en begravning? Det är en av de vanligaste frågorna efter ett dödsfall, och samtidigt en av de svåraste att ge ett enkelt svar på. Priset varierar kraftigt beroende på vilka val som görs, och det finns ingen enda summa som gäller för alla. Lika viktigt är den andra frågan många bär på men inte vågar ställa: vad händer om pengarna inte räcker? Den här guiden går igenom bådadera, lugnt och konkret.

Först ett par ord. Dödsboet är allt det som den som gått bort ägde och var skyldig – det lever vidare som en egen enhet tills allt är avslutat, och det är dödsboet som i första hand betalar begravningen. Dödsbodelägare är de som ärver eller är efterlevande make, maka eller sambo.

Varför priset varierar så mycket

En begravning är summan av många enskilda val, och det är där skillnaderna uppstår. Sådant som påverkar kostnaden är bland annat:

  • Kista och urna, där det finns stora prisspann.
  • Ceremonin – hur enkel eller påkostad den är, med eller utan officiant, musik och blommor.
  • Förtäring och lokal efteråt, om ni väljer det.
  • Gravsten eller gravvård, som ofta är en av de större posterna.
  • Transporter och andra praktiska tjänster.

En del av det som rör själva gravsättningen täcks av begravningsavgiften, som alla folkbokförda betalar via skatten. Exakt vad den omfattar varierar, och en begravningsbyrå eller din kommun kan förklara vad som ingår. Att anlita en begravningsbyrå är för övrigt frivilligt, även om de flesta gör det – byrån hjälper till med det praktiska mot ett arvode.

Det bästa sättet att få en verklig bild av kostnaden är att be begravningsbyrån om en specificerad offert. Då ser du vad varje del kostar och kan välja bort det ni inte behöver. Var öppen med vilken nivå ni tänker er – byråerna är vana vid alla slags budgetar.

Vem betalar – och varför inte du själv

Begravningen betalas av dödsboet, inte av dig personligen. Den räknas som en av de första utgifterna dödsboets pengar ska täcka – före andra skulder i boet. Det är också därför frågan om begravningens kostnad hänger så tätt ihop med hur mycket pengar som finns.

Betala aldrig begravningen ur egen ficka. Bankerna har en dödsboservice som kan betala begravningsräkningen direkt från den avlidnas konto, redan innan bouppteckningen är klar. Bouppteckningen är förteckningen över boets tillgångar och skulder som lämnas till Skatteverket. Din ekonomi och dödsboets ska hållas isär – lämna räkningen till banken i stället för att lägga ut själv. Vår guide om att betala dödsboets räkningar går igenom hur det fungerar.

När pengarna inte räcker

Ibland räcker tillgångarna i boet inte till begravningen. Det är vanligare än många tror, och det finns en ordnad väg för det.

När pengarna och värdesakerna i boet inte täcker begravningskostnaden kan den vanliga bouppteckningen ersättas av en enklare handling: en dödsboanmälan. Den görs av kommunens socialnämnd, alltså den del av kommunen som ansvarar för socialtjänsten. Ett villkor är att den som gått bort inte ägde en fastighet eller tomträtt – då krävs i stället en vanlig bouppteckning. Du behöver inte själv avgöra om villkoren är uppfyllda; det är just det socialnämndens utredning är till för. Vi går igenom hela processen i guiden om dödsboanmälan.

Vänd dig till socialkontoret i den kommun där den som gått bort var folkbokförd. Beskriv läget, så säger de vad som gäller hos er och hur ni går vidare. Det är klokt att höra av sig tidigt – och att vänta med att tömma bostaden tills du pratat med dem, eftersom utredningen vill se boets tillgångar som de var vid dödsfallet.

Du står inte ensam med det

Två saker är värda att ta med sig. Prata öppet med begravningsbyrån om att boets pengar är små – de kan anpassa begravningen efter det, och är vana vid situationen. Och fråga socialkontoret vad som gäller i just er kommun.

Det kan också finnas ekonomiskt stöd till efterlevande. En samlad översikt finns hos Efterlevandeguiden, myndigheternas gemensamma webbplats, och information om stöd som efterlevandepension finns hos Pensionsmyndigheten. Efterlevandepensionen prövas oftast automatiskt för efterlevande som bor i Sverige – du behöver sällan ansöka själv.

Vanliga frågor

Vad kostar en begravning?

Det varierar kraftigt beroende på val av kista, ceremoni, gravsten och annat, så det finns ingen enhetlig summa. Be begravningsbyrån om en specificerad offert för att se vad varje del kostar i just ert fall.

Vem betalar begravningen?

Dödsboet. Begravningskostnaden är en av de första utgifterna som boets pengar ska täcka, före andra skulder. Betala inte ur egen ficka – bankens dödsboservice kan betala räkningen direkt från den avlidnas konto.

Vad händer om dödsboets pengar inte räcker?

Då kan en dödsboanmälan via kommunens socialnämnd ersätta bouppteckningen, om den som gått bort inte ägde en fastighet eller tomträtt. Kontakta socialkontoret i den avlidnas hemkommun och beskriv läget.

Måste jag anlita en begravningsbyrå?

Nej, det är frivilligt. De flesta gör det för hjälpen med det praktiska, men du är inte skyldig att göra det.

Täcker skatten någon del av begravningen?

En del av det som rör gravsättningen täcks av begravningsavgiften, som alla folkbokförda betalar via skatten. Vad den omfattar varierar – fråga begravningsbyrån eller din kommun vad som ingår.

Finns det ekonomiskt stöd till efterlevande?

Det kan finnas. Efterlevandepension prövas oftast automatiskt av Pensionsmyndigheten för efterlevande i Sverige, och socialkontoret kan informera om vad som gäller i din kommun. Efterlevandeguiden ger en samlad översikt.

Källor

Oro för pengar ska inte behöva läggas ovanpå sorgen. På startsidan finns vår kostnadsfria checklista som visar stegen ett i taget – även för det här – så att du ser vad som är gjort och vad som kan vänta.

Det här är praktisk guidning, inte juridisk rådgivning. När något kräver en jurist säger vi det – och pekar dig rätt.

Fler guider

Tillbaka till checklistan